Jag ser löven falla till marken och hör Joni Mitchell sjunga Blue i mina hörlurar. Ser Älvsjö, Midsommarkransen och Aspudden suddigt försvinna genom bussrutan. Ser den gröna knappen på pendeltåget blinka när det är dags för dörrarna att öppnas. Väljer kläder i min garderob varje morgon men känner mig aldrig fin. Sminkar mig men känner mig fejkad. Hatar lockarna som blir i min lugg ifall jag inte borstar hysteriskt tills det torkat. Den lockiga lugg som kommer fram så fort vinden blåser i den, så fort en liten daggdroppe trillar ner i den. Städar lägenheten men den blir stökig på bara någon timme. Stirrar på kurslitteraturen som jag inte ens öppnat än. Och om mindre än två veckor har jag en tenta jag med all säkerhet kommer kugga. Ifall jag inte tar tag i mig själv snart. Slutar gömma mig i tv-serier eller träningskläder på gymmet. Allt jag vill är att lyssna på pop och dricka vin. Som om sommaren aldrig tar slut. Som om den bara börjat. Men tyvärr funkar inte årstider så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar