Måndagskväll och det är redan mörkt. Jag vet inte om det är de mörka molnen som gör att himlen blir kolsvart tidigare än igår eller om det faktiskt är hösten. Det regnar och vad jag vet så kommer det inte sluta i första taget. Sommaren blev till sist kvävd, nedpackad och undanskuffad tillsammans med de tunna klänningarna i källaren. Sommaren blev lika blöt som tygskorna som inte längre går att använda. Jag tar på mig raggsockor och önskar att jag hade en halsduk att svepa runt halsen. Funderar över goda och billiga soppor att leva på i sex månader framöver. Tänker att det är dags att köpa en ny basker. Och det känns redan hundra kilo tyngre i hela kroppen. Hundra kilo bly som sätter sig i luftstrupen, händerna, fötterna och får hjärtat att slå mycket långsammare. Som om det inte orkar med mörkret, tystnaden och hur löjligt ensamt allt blir om kvällarna. Därför gråter jag till banala tv-serier ikväll. Och jag gissar att det kommer bli en genomgående trend för den här hösten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar