Det är snart fredagskväll och jag är ensam. Och fastän jag trott det hela veckan, så vill jag inte vara ensam. Jag har längtat efter att gömma mig under en filt och ignorera världen utanför. Längtat efter tända ljus och raggsockor. Jag har längtat efter pyjamasbyxor, kuddar och att somna tidigt. Men, nu när kvällen närmar sig vill jag inte alls vara själv. Jag vill ha sällskap och höga skratt. Vin och massor av ljud runtomkring mig. Jag vill snöra på mig skorna och gå ut för att träffa någon. Ta på mig en klänning och kanske måla på mig lite läppstift. Tyvärr saknas täckning på kontot och det enda min ekonomi räcker till är att dricka upp rödvinsflaskan jag köpte tidigare idag. Så kanske gör jag det. Laddar ned första säsongen av Sex and the City och blir rödvinsfull i min ensamhet. För det verkar inte bli så mycket bättre än så ikväll.
Hej fina du. Har tänkt skriva till dig så många gånger (och har nog ärligt talat suttit en, två gånger med ett färdigskrivet meddelande som jag skrivit när jag kommit hem från festligheter men som jag sedan är för berusad för att förstå hur man skickar iväg). Men det är nästan kusligt hur våra liv tycks vara synkade och för stunden brukar jag befinna mig i exakt samma situation eller tankebanor som du. Därför har jag fortsatt att kika in här då och då, trots att vi inte alls känner varandra. Vill bara skicka lite kärlek så att du inte ska känna dig alltför ensam ikväll, jag gör precis samma sak fastän än mer ofrivilligt på grund av skanstulls jäkla brand. Otroligt märkligt formulerat meddelande men kram på dig!
SvaraRadera