istället går jag själv ikväll

Jag önskar att jag hade någon att gå långa promenader med. Kanske skulle vi röka en cigarett eller två fastän vi inte borde. Jag vill gå med någon som lyssnar på varje ord utan att döma dem. Någon som nickar och skrattar på rätt ställen. Jag önskar att någon släpade ut mig ur lägenheten för att visa mig hur klarblå himlen är. Någon som kan säga "det är inte ditt fel" eller "jag vet" eller "ibland orkar en inte" när jag behöver höra det. Någon som kan få mina fötter att gå när hela min kropp står still. Någon som får hjärtat att slå när det fastnat i ett hjärtslag på samma sätt som en skiva kan fastna mellan två spår och hacka tills någon stänger av. Jag önskar att någon tog mig i handen och visade mig någonting jag inte sett förut. Någon som gav mig sin sanning och nya perspektiv. Jag önskar att jag hade någon att gå bredvid.