tassande fötter nuddar knappt golvet
plankorna ligger täta
bildar ett mönster
svårt att urskilja
vid första anblick syns ingenting
håret rörs av vinden
det är tunt som silkesgarn
hos någon som levt ett långt liv
utan att förstå någonting alls
det är tänderna som skrattar sneda
ett skämt så internt att
ingen annan förstår
starkare än såpa i vatten
något som inte vill försvinna
att åren har gått spelar ingen roll
skorna är fortfarande små och nätta
som om de aldrig mött asfalten grå
i natten
vi blir äldre när tiden går
men vi blir aldrig gamla
i fåglarna sjunger träden om våren
och i hjärtat bröstet slår
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar